En grå fredag

Jag fotar ju oftast och helst vackra miljöer och dagar då himlen är klarblå, just för att det gör mej glad och inspirerad. Men det är ju vardag här också med dåligt väder, och idag var en sån dag. En riktig skitdag helt enkelt.

Jag och O följde med C till Cromwell för att köra cross men jag hade ingen lust alls när jag kom fram. Bara tanken på att ställa mej och byta om i snålblåsten fick mej att huttra. Sen hade jag inte det minsta go eller aggression i kroppen, något som motocross ändå kräver en liten dos av.

Så jag hängde med O istället. Vi gick runt banan och hoppade i vattenpölar (O, jag höll mej undan) tills O var alldeles blöt och jag insåg att jag glömt ta med ombyte åt honom. Mom fail!! Så vi lämnade C vid crossbanan med sin polare och åkte in till Cromwell i jakt på torra byxor och strumpor.

Det fanns inte en enda barnaffär vilket fick mej att tänka att jag borde öppna en. Men på Salvation Army hittade vi byxor, strumpor och en leksaksbil för 4 dollar sammanlagt. Rena fyndet ju!

Jag borde verkligen handla mer second hand. Har så svårt för den där gamla unkna lukten bara som slår emot en när man går in på ett secondhandställe. Men man vänjer sej kanske? Är ni bra på att handla second hand?

Missnöjd kille med blöta brallor… Men himla söt ändå! Lille plutmunnen!

Höjdpunkten på min fredag blev en löptur på 4 km som jag klämde in precis innan det blev kolsvart klockan sex. Pricken över i:et blev en badstund med A och L i den 40-gradiga hottuben utomhus. Så mysigt!

Så i slutändan blev det en bra fredag ändå 💙

Happy weekend önskar jag!

A first for everything

I helgen åkte vi upp och åkte skidor för första gången i år. Och gissa vem som åkte skidor för första gången i sitt liv? Oliver!

Jag hade verkligen inte räknat med något alls så jag blev så otroligt överraskad över hur roligt han tyckte att det var. Han var så himla glad och bad själv om att få åka fler gånger! Vi tog det dock lugnt och nöjde oss med 4 åk. Han stod på sina ben mycket bättre än L och A nånsin gjorde när dom var flera år äldre.

Jag minns att jag konstant var tvungen att säga åt dem att inte hänga på mej och stå på benen själva även om jag höll i dem. Med O var det lite tvärtom, han slog bort mina händer och tyckte att jag skulle släppa honom helt ha ha. Vilket jag givetvis inte kunde göra. Men vilken bra start ändå!

 

 

Som jag längtat efter detta! Dock blev det inte mycket åka av för mej och C i söndags men han var upp med några vänner imorse och jag funderar på att göra samma sak senare i veckan om tid finns.

Mindre roligt är att O blev sjuk i måndags, feber och hosta. Han har dragits med en förkylning i över en vecka och vi trodde att det äntligen var över men istället blev det värre. Han var varmt klädd i söndags uppe i backarna och var inte ute särskilt länge utan hängde mycket inne på det varma cafeet så jag tror inte att det var pga skidåkningen. Hoppas iaf inte det!

Nu är det kurering som gäller här hemma.

At Chipmunks

Häromdagen tog jag med grabbarna till Chipmunks medan A hade sin trampolinlektion. Chipmunks som är ett lekland ligger vägg i vägg med Site, vilket är väldigt praktiskt. Snart kommer det även öppna ett inomhusklätter-ställe vilket jag ser fram emot!

Jag älskar att klättra och höll på med det en del innan barnen kom, både inomhus och utomhus. Det är en sport jag verkligen skulle vilja ta upp igen. Känner ett par tjejer som skulle kunna bli bra klättrar-kompanjoner!

Det är ju aldrig för sent att börja med något nytt eller ta upp ett gammalt intresse igen – eller hur 🙂

Tacksam för livet

På den senaste tiden har det hänt så otroligt mycket hemskheter i vår närhet. Både olyckor och människor (släkt och vänner) som blivit sjuka. Det blir så tydligt hur vi bara har livet till låns och inte kan ta något eller någon för givet.

Det är ju en klyscha men även så himla sant –  ta vara på varje dag, du vet inte vilken som är din sista.

Att göra sitt bästa för att inte hänga upp sej på småsaker, och spendera tid med dom som verkligen betyder något.

Mitt i all sorg och uppgivenhet över hur orättvist livet är så har jag den här veckan känt en oerhörd tacksamhet.

En tacksamhet för min familj och livet i stort.

 

Onsdags spa

C har monterat upp spapoolen igen till barnens stora glädje. Jag och C tycker att det är allra härligast att sjunka ned i det 40-gradiga vattnet när barnen somnat och det är stjärnklar himmel ute.

Men idag badade jag och A tillsammans innan middagen. O fick hoppa i en liten stund med oss, innan han fick sitt vanliga bad. Tyvärr blev det ingen bild på oss alla tre, men här är A i sitt esse:

Winter Hike

Jag har varit ute och vandrat en del på sistone. Ibland så är det cykling jag får craving på men just nu vill jag ha mer tid att insupa naturen, kroppen vill ha mer lugn än tempo men ändå vara i rörelse och bli skönt trött efteråt.

Vandring och yoga är vad jag helst ägnar mej åt nu. Samt att jag räknar ned dagarna tills jag får knäppa på mej skidpjäxorna!

Vad tränar ni helst just nu?

First day of winter

Första juni är ju first Day of winter här på Nya Zeeland och så kom passande nog även den första snön nu i helgen!

Det är Queens Birthday weekend och därmed långhelg, och i fredags var skolan stängd för ”teachers only Day” så barnen blev lediga i hela 4 dagar!

Är vädret okej så ska vi försöka ta oss upp till Cardrona för att åka skidor på måndag. Vore så kul! C:s föräldrar är här och dom har lovat att vara barnvakt. Vi får se hur vi gör, om alla åker upp tillsammans eller om vi lämnar O hemma med farfar och farmor.

Här kommer några bilder från en promenad igår:

En flock kossor på vägen! Detta är helgen när många bönder flyttar sin boskap till en ny farm. Ett bondeår startar 1 juni och går till 31 Maj. Lite farm-kuriosa 😉

En dinosaur på vift

Idag var jag och O på upptäcksfärd. Vi tog vagnen (som han inte alls ville sitta i särkilt länge) och knallade ner till sjön. Det blåste kalla senhöst-vindar så vi drog båda på oss våra huvor. Det var väl himla tur att min jacka hade en hoodie, L vägrar nämligen att ha något på huvudet om inte jag också har det. Då är det okej.

Många kast med sten blev det.. Jag älskar att vara ute i naturen med barnen och se dom fascineras av enkla saker som stenar, kvistar och kottar. Med dom äldre barnen kan man ordna sprinttävlingar, hoppa på stenar eller klättra i träd. Och va med och lek vetja! Det blir garanterat uppskattat hos barnen!

”Oooh” säger O när han hittar en stor sten

Knappast badväder så här års… men väldigt vackert!

Jag och min älskling i våra hoodies

Stillhet 💙

Och motsatsen… alltid full fart på den här killen!

En övergiven och lite ensam vagn

En till på oss ❤️💙

Och en på utsikten..

O gick nästan hela vägen hem (några kilometer) innan jag lyckades lura honom att sätta sej i vagnen sista biten så jag kunde springa hem.

En paus

Hej bloggen. Jag tog visst en paus på en nästan en vecka, det var inte planerat men jag behövde det.

Jag har varit i Auckland och spenderat en natt på hotell, helt själv. Så ljuvligt! Det var första natten jag sov ifrån O och det gick toppen, han var supernöjd hemma med pappa. Ärligt talat så önskar jag att jag stannat längre. Ett dygn gick alldeles för snabbt.

Nu är jag hemma med dom här små aporna igen 😘 Något som såklart också är väldigt mysigt! C jobbar massor framöver så jag är själv med barnen mestadels av helgen och nästa vecka. Idag åt vi frukostbuffé på Sofitel och sen blev det en sväng till Site där barnen fick hoppa av sej.

Tyvärr verkar O blivit matförgiftad av pizzorna vi åt igår. Det hände även förra gången när jag beställde pizzor från samma restaurang, men jag tänkte att det måste ha varit en tillfällighet. Fy fasen nu åker jag aldrig tillbaka. Jag har tappat räkningen på antal blöjor vi gått igenom hittills idag… stackars O.

Men lite spex med storebror och storasyrran grejade han ändå!

Coffee with a view

När C jobbar sina långa helger på farmen, lördag-tisdag brukar jag se till att jag bokar en barnvakt för ett några timmar måndagmorgon. Det gör sån skillnad för orken och humöret! Plus att jag inte är lika utsvulten för ett brejk när C kommer hem. O älskar sin barnvakt. Idag låg dom och kittlades i soffan när jag kom hem, O riktigt tjöt av skratt! Innan dess hade dom varit ute på promenad/cykeltur ner till klubbhuset, lekt vid lekplatsen och hoppat trampolin hemma. Så det är verkligen win win för alla.

Oftast brukar jag passa på att uträtta ärenden som har med Airbnbs:en att göra medan jag har barnvakt men just idag var det inga ut- eller incheckningar och inget behövdes fixas. Ibland går jag på en yogaklass och tar en kaffe med en kompis, men idag kände jag för att vara ute så jag tog med mej ebiken och cyklade uppför Skyline. Köpte en kaffe på toppen och njöt av utsikten innan jag cyklade vidare mot nästa berg. Eller fernhill loop som banan kallas. Dom har precis byggt färdig en ny jump trail/cykelled med en massa hopp som jag testade idag. Så jäkla roligt! Måste ta med L nästa gång 🙂 Mina ben var som gelé när jag kom hem.

Sen gick eftermiddagen i ett som vanligt, jag vinkade hejdå till barnvakten, lagade lunch, gjorde ett misslyckat försök att lägga O (kanske är hans dagstupplurar över nu?), betalade räkningar och åkte sen och hämtade upp A och L i skolan.

Mellanmål i bilen och vidare mot simlektioner och bad. Jag badar med O och L medan A har simlektion, efter A:s lektion badar vi allihop ytterligare en stund innan jag lockar med glass så vi kommer upp. Dusch, ombyte på alla tre inklusive mej själv (hej stresshjärtklappning) och sen hemåt för att laga middag.

Efter middagen får barnen ta det lugnt med plattor/iPhones en stund medan jag plockar undan disken och förbereder för läggdags. Då tjuväter jag alltid choklad i köket för att få en liten energikick. Är det inte alltför sent brukar jag vika tvätt i sovrummet medan jag lyssnar på poddar. Det är konstigt nog avkoppling för mej. Om jag inte är jättetrött och C är hemma och ligger på soffan, då hatar jag tvätten.

Sen är det dags för nattning! Den kan ta alltifrån 20-30 min till timmar. Jag springer mellan rummen som en skållad… råtta? Får? Vad fasiken säger man? Hursomhelst ni fattar. Läxläsning hann vi aldrig med ikväll, får ta igen det imorgon. Nattningen gick iaf förhållandevis smidigt eftersom O var så trött, väldigt skönt! Jag hann tom ligga bredvid både L och A en stund innan dom somnade vilket kändes så himla bra. Jag har ofta dåligt samvete för att dom liksom får kliva åt sidan till förmån för O som inte kan vänta eller klara sej själv. Men både L och A är ju också små.

Det där eviga dåliga samvetet man har som förälder… Jag brukar tänka att det ändå är något positivt. Att man är medveten och alltid strävar efter att bli lite bättre 💜 Och ibland räcker det med att man gör så gott man kan i stunden!

Nu fick ni hänga med på en typisk måndag, jag vet inte om det är intressant? Jag tycker själv om att läsa när andra bloggare beskriver det vardagliga. Det som går att relatera till.

Nu är det jag som ska stupa i säng, jag är sååå trött.

Night Night!