Fredagslunch och ett mindre blodbad

Min fredag kunde inte ha börjat bättre. Jag satte ungarna på bussen till skolan imorse och kunde äta frukost i lugn och ro hemma för omväxlings skull. Sen slapp jag även det dagliga peptalket och farvälet med tårar då jag lämnat A i skolan. Hon har gått sin första hela vecka i skolan och det har varit tufft minst sagt, tårar både om kvällarna och på morgonen vid skolan när jag lämnat henne. Så jäkla jobbigt! Jobbigt på det sättet att det gör ont i hjärtat att se henne ledsen.

Jag vet ju att det blir bättre men det hjälper inte så mycket när man är mitt uppe i det. Jag har haft lust att gråta i bilen ibland efter att jag lämnat henne. Men varje dag har det gått liiiite lättare. Igår var det inga tårar och idag åkte dom som sagt buss till skolan och sen var det ett kärt återseende på efter eftermiddagen. Önskar jag hade på film hur O kryper fram och slänger armarna om A när han ser henne!

Så otroligt fint att se kärleken som finns barnen emellan. Även om föräldraskapet just nu stundtals är väldigt utmattande (hej både 7 års och 5 års humörsvängningar som kan få taket att lyfta plus en krävande ettåring) så är det såna där ömhetsbetygelser och fina gester som ger mej hopp igen ❤️ Nånting måste vi föräldrar gjort rätt ändå.

O hade en appointment på sjukhuset för sina höfter idag (allt såg toppen ut!) och efteråt åt jag lunch i bilen på en bättre utkiks point.

En sån lättnad att röntgenbilderna såg så bra ut! O var dessutom på sitt charmigaste humör och fick både sköterskor och läkare att skratta. Efteråt var han så trött att han somnade i bilen på några få minuter…

Vilket passade mej perfekt då jag fick chans att äta en takeaway sallad med den här utsikten. Inte fy skam, två mål mat i lugn och ro – det är jag inte van med!

Köpte med mej en kaffe också….

…samt en raw cacao slice som var SÅ god!

Sen åkte jag och parkerade utanför L:s och A:s skola, lyfte över en sömnig O i vagnen och gick på en rask 45 minuters promenad innan det var dags att hämta barnen.

Vädret var helt ljuvligt!

Men till något mindre roligt, när vi kom hem så ramlade O och slog i ansiktet i vårt jäkla soffbord. Det blev en sån smäll att jag på riktigt trodde att han slagit sönder ansiktet helt, det blödde från både näsa och mun. Nu har stackarn den största fläskläpp det går att föreställa sej.

Det är dessutom mitt fel! Vi har haft bordet i ett hörn vid fönstret i flera veckor just för att O inte ska ramla och göra illa sej på det, men igår ställde jag tillbaka bordet framför soffan när jag städade. Tänkte att nu är O lite större och kommer säkert inte ramla på det igen (en liknande grej har redan hänt tidigare). Men så fel jag hade. Varje gång jag tittar på hans svullna läpp får jag så jäkla dåligt samvete. Imorgon kommer jag ställa upp det förbannade bordet på vinden. Det är snyggt men verkligen inte barnsäkert.

När C kom hem från jobbet åkte vi in och åt middag på Novotel. Supermysigt tills barnen fick sugar rush från efterrätten och blev helvilda. Bilresan hem var inte särskilt rofylld om man säger så. När barnen somnat så kollade jag och C på Graham Norton och drack varm choklad. Ja det var vår fredag i stora drag! Nu är det hög tid att sova här.

Night Night

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s