Tiden när jag lyfte tungt…

…och festade oftare – TAFE-åren i Australien! Jag hamnade som en händelse på min gamla Resedagbok 

och hittade dessa bilder på mej och världens bästa M från när vi bodde i Australien och levde och andades träning. Det är inte utan att jag blir lite nostalgisk när jag ser dessa bilder. Så många minnen som poppar upp!

En saknad och längtan tillbaka men också en glädje och stolthet över var jag är i livet idag ❤️

A snow day

Igår var skolan stängd då det hade snöat. Nya Zeeland är ju helt klart lite mesiga när det kommer till snö. Jag förklarade för barnen att i Sverige stängs minsann inga skolor hur mycket snö det än är på backen (en sanning med modifikation) och att ordet ”snow day” som betyder att skolorna är stängda inte ens existerar. Det var barnen väldigt förvånade över! Hursomhelst fick dom en extra ledig dag, något dom var väldigt glada över.

Själv såg jag nog lite besviken ut när jag fick meddelandet om att skolan var stängd för L frågade, men mamma är du inte glad över att du får ha oss hemma? Hmm vad svarar man på det? Självklart älskling är ju det enda rätta även om jag tänkte nånting annat där och då. Hade nämligen sett fram emot en lugn måndag efter helgens kalas. Men vi fick en riktigt mysig måndag ändå. Vi var hemma hela dagen, lekte i snön (mest barnen även om jag var ut en stund med O), grannkillen som är kompis med L kom över och jag och A bakade.

Jag hann även med en långpromenad/joggingtur i snön när C var hemma en snabbis på eftermiddagen mellan farmen och ett möte i stan. Den lilla stunden gjorde min dag!

 

 

Party of the year

Vilket kalas det blev! Eller party som vi säger här. En heldag med L:s alla vänner som började kl 9.30 med en timmes trampolining på Site följt av tårta, chips och kakor. Efter att killarna fyllt på energidepåerna så beställde jag en taxi-minivan som körde ut dem till Hanleys Farm pump track och lekplats. Jag körde först för att vara säker på att taxichauffören inte skulle köra vilse med alla barn 🙂

Sen fortsatte partyt ända fram till klockan fyra då det var så himla fint väder och även om de flesta blev hämtade kring två – tre så var några kvar ända tills fyra. Det blev en otroligt lyckad dag och L var helnöjd! Det är så skönt när grabbarna är i den åldern att dom underhåller sej själva bara man fixar platsen.

Jag slapp hålla på med lekar och grejer som inte alls är min starka sida. Jag blir bara stressad när det är för mycket som ska roddas på samma gång. Nu hann jag prata med föräldrar, titta på barnen när dom visade sina tricks samt faktiskt fota en hel del vilket jag annars aldrig hinner!

Jag bakade tårtan själv men sen höll jag det enkelt med köpta kakor, chips och färdigblandad dryck. Efter cirka en timme vid lekplatsen så beställde jag utkörning av två stora familje-pizzor som ungarna glatt satte i sig till den sista biten!

När det var dags för hemgång hade jag fixat goodie-bags med några väl utvalda godisbitar, det är ett måste på kalas tycker vår familj. Så allt som allt ett enkelt party som kanske just därför också blev så bra och avslappnat. Helt i min stil!

 

 

Så himla blödig

Alltså jag vet inte vad det är med mej just nu. Känns som jag går med känslorna utanpå kroppen och kan börja gråta eller blir alldeles sentimental för minsta lilla. Idag har varit en sån dag när jag liksom plockat upp mej själv flera gånger, och just nu håller jag på att åka ned igen känner jag. Fast det är nog mest för att jag är trött. Hunger och trötthet kan få mej otroligt instabil…

Nu ska jag sluta sitta och titta på gamla bilder och tänka att livet går alldeles för fort. Istället ska ni få se några snaps från idag när jag efter mycket om och men fick O att somna i vagnen under min promenad. Det har varit 22 grader idag. Måste sluta tjata om vädret men det är så ljuvligt att vi börjar få vår!

Nu vaknar O till inne i sovrummet. Dags att gå och lägga sej med andra ord… Imorgon fyller L åtta år. 8 år!! Tänk att jag varit mamma så länge. Måste sätta ihop ett litet bild collage imorgon från när han låg i magen tills idag. Kommer med all säkerhet bli alldeles tårögd då med.

Blir man blödigare med åren?

 

 

Construction Site alright

Nu var jag lite lustig va? Rimmade och allt!

Nedan kommer några bilder från vårt pågående projekt. Det är alltså en tillbyggnad till ett befintligt hus. Det vita kommer att bli en separat lägenhet med två rum och kök.

Vi kommer att köra korttidsuthyrning fram till januari/februari – då kommer vi förmodligen skaffa permanenta hyresgäster då det är mindre jobb och schysstare mot de hyresgästerna som redan bor i huset.

När nedre plan är klart så ska hela huset målas om så det blir mer enformigt.

Jag är så glad för dom som bor i huset att det äntligen börjar gå mot varmare tider för fy vad kallt det var på övervåningen i vintras.

Det blivande köket.

Sovrum nr 1

Hallen som leder till badrummet närmast och sovrum nr 2 längst bort

Badrum in progress

Det ”stora” sovrummet (nr 2)

Dagens målare. Hela lägenheten utvändigt fick jag klart medan C:s mamma var hemma med O. Så tacksam!

Idag checkade de senaste gästerna ut från vårt lilla cottage som ligger på tomten precis intill huset. På torsdag checkar nästa grupp in. Vi ligger på ett snitt med 18-20 bokade nätter per månad. I augusti hade vi 27 nätter bokade!

För varje ny gäst så fyller jag en välkomstkorg med lite NZ specialiteter, vin, choklad och chips. Jag har funderat på att ev börja lägga dit något svenskt också. Det finns ju inte jättemycket att välja på men Daim går tex att hitta på en mataffär i QT. Och pepparkakor! Kom gärna med tips, vad skulle ni bli glada för i en välkomstkorg?

Jag passade på att äta min lunch ute på den lilla verandan när stugan för en gångs skull stod tom. Det var hela 18 grader varmt idag!

Bday dinner

Idag firade vi L i förskott eftersom det är sista kvällen som både farmor och C är här. Farmor flyger hem tidigt på onsdagmorgonen och C måste tyvärr spendera fler dagar än beräknat nere på farmen den närmsta veckan då managern blivit sjuk.

Det kunde inte komma mer olägligt då det är Ls födelsedag och han ska ha stort kalas i helgen plus att barnvakten är upptagen de närmsta två veckorna. Jag kommer att ha fullt upp med andra ord! Precis som C. Förutom farmen så har vi en massa som ska fixas klart inne i stan med den lilla lägenheten vi håller på att bygga under det befintliga bostadshuset. Jag ska fota lite imorgon så ni får se hur långt vi kommit. Svårt att förklara i endast text.

Men tillbaka till ikväll, vi åt middag på Novotel – vårt stammishak, och avslutade med glas från Patagonia. Så himla gott! L var mer än nöjd.

Ingen rast ingen ro med den här killen. Att äta middag på en hotellrestaurang som har stora ytor att springa på är därmed ett plus!

Det går undan numera… Jag köpte nya New balance skor åt honom idag som han valde ut själv. Han är så stolt och glad över dem, ville visa hela familjen!

A shameless toilet selfie dagen till ära. Hade ju fixat håret och hade på mej vanliga kläder för en gångs skull. Går nästan alltid i träningskläder annars och hinner aldrig göra nåt med håret annat än att tvätta och torka det på sin höjd! Mom life.

L fastnade aldrig på bild ikväll men här kommer en från igår nere på klubbhuset. Barnens andra hem som ni kan se på Ls bekväma pose…

Turister i en annan stad

Idag lekte jag och barnen turister i Cromwell. Vi var iväg och åkte cross och när C och hans mamma åkte hem för att göra sej klara att åka ner till farmen, dröjde jag och barnen kvar i Cromwell och gjorde sånt vi aldrig har tid med i vanliga fall. Åt lunch i lugn och ro, visserligen på Subway men vi satt iaf inte i bilen och åt som det ofta blir annars. Sen tog jag med barnen till en park som vi i alla år bara åkt förbi på vägen till crossbanan. Det var så varmt och härligt att jag gick i linne, A hade klänning och O hade t-shirt! Då är det vår! L hade shorts, men det har han året om ha ha.

Sen på vägen hem stannade vi Bungy bron och tittade på när galna människor slängde sej ut. Tänk att bungy aldrig lockat mej. Skydiving har jag testat och det älskade jag, samma sak med paragliding men att fastspänd i ett rep slänga sej ut från en bro är inget för mej. Men jag tittar gärna på andra!

L har redan bestämt att han vill hoppa så snart han fyller tio som är minimum-åldern för bungy. Antar att jag inte kan stoppa honom…

En sån där föräldrar som bara klagar…

Har jag blivit en sån? Usch hoppas verkligen inte det men på sistone har jag känt mej lite som en sån då jag kommit med synpunkter på gruppindelningen under barnens skiddagar.

Första veckan var under all kritik med en instruktör som ingen lyssnade på, andra veckan gick hur bra som helst med en fantastisk skidlärare som verkligen utmanade barnen och fick dom att ha kul, lät dom åka alla liftar och sen idag var det tillbaka på noll igen med ännu en ny instruktör som bara körde den enklaste basnivån på en och samma lift. Hela lektionen var smärtsamt långsamt! En ren pina faktiskt.

När A:s lärare (klassföreståndare) frågar efteråt om A haft en bra lektion så stod A bara tyst och tittade ned i backen. Då var jag tvungen att säga som det var att vi fått en ny instruktör igen som inte alls visste vad barnen klarade av och tog ned gruppen flera nivåer.

Jag fick ett namn på en annan lärare som jag borde gå och prata med men det blev aldrig av. Efteråt kände jag mej bara som en sån där jobbig förälder som har synpunkter på allt och aldrig är nöjd. Så vill jag verkligen inte uppfattas. Samtidigt så kan jag inte stå och nicka och säga att allt är bra när jag tycker att det var riktigt dåligt. Rimligt ändå eller hur? Jag kanske borde skriva ett email till den ansvariga läraren ändå. Hon som kan framföra åsikter till NZ Ski som håller i skidlektionerna. Vara lite jobbig för en gångs skull.

Jag och A fick iaf lite free skiing på morgonen och sen på eftermiddagen när lektionen var över. Då njöt vi!

Med svärmors hjälp…

Så kom jag ut på en cykeltur idag mesan O sov som annars inte blivit av. Men i vanlig ordning så känner jag mej lite överflödig i mitt eget hem när hon är här på besök. Jag får inte göra nånting, utan blir ständigt tillsagd att låta bli disk, tvätt osv. Det är ju hennes sätt att hjälpa till men efter ett tag blir det lite frustrerande.

Särskilt när jag idag fick frågan när jag satt framför datorn med airbnb-emails, om vad jag gör om eftermiddagarna. Då rabblade jag upp alla aktiviter som barnen har, det jag tar med O på varje vecka samt hur upptagen jag varit med renoveringarna den senaste tiden men att just den här veckan/dagen råkar vara ovanligt lugn. Plus att hon gjort alla jobb som jag vanligen gör hemma…

Såna kommentarer gör att jag inte kan slappna av alls. Jag får inte göra nånting hemma men att göra ingenting är också fel, då känns det som jag anses vara lat. Men barnen älskar sin närvarande mamma, det är ett stort plus! Idag drack vi smoothies i solskenet efter skolan och sen hoppade vi studsmatta ihop innan jag tog med dom ned till lekplatsen. Allt medan farmor förberedde middagen. Så det var såklart himla härligt! Det gäller att plocka guldkornen…

Lyckopiller, glass- och träningstips

Tänkte dela med mej av tre saker som får mej på bra humör just nu!

Den här killen. Att så mycket glädje och kärlek ryms i en sån liten kropp är nästan svårt att förstå. O är mitt egna lilla lyckopiller!

Alltså den här glassen. Ni måste bara prova! Det var min fina vän M i Sverige som la upp en bild på insta och jag var ju såklart tvungen att köpa och testa. Och nu är jag fast!

Den här workouten är grymt bra! Toppen om du har ont om tid men inte har nåt emot träningsvärk i magen i flera dagar. Görs med fördel innan du äter glass 😉